Del II, Kapitel 5

Veckan gick trögt för Jessica. Tommy var mer osynlig än vanligt, för Lena och Alva hade fått äntligen fått komma hem. Vilket lämnade Jessica ensam i Tommys hus, tillsammans med Oscar och Mathilda. Deras skola hade startat och de hade smält in bra, genast lyckats få kompisar i grannskapet så i princip såg Jessica dem enbart till middagen.

I väntan på att hennes utbildning skulle starta hade Jessica surfat runt för att skaffa sig information, kontakter och bygga upp en marknadsplan. Hon hade intesifierat kontakten med sina nyvunna amerikanska vänner och brann av otålighet av att få starta. Dock kunde hon inte söka F-skatt sedel om hon skulle plugga, för då fick hon inget studiebidrag. Och hade hon ingen F-skattsedel kunde hon inte inregistrera företaget. Och hade hon inget företag kunde hon inte hyra butikslokal. Det kändes som ett moment 22! Men samtidigt tordes hon inte riskera studiebidraget, visserligen hade hon sitt avgångsvederlag men det kunde nog behövas när företaget var nystartat och hon förmodligen inte kunde ta ut någon lön.

Med Tommy hos sin nya familj och barnen med nyvunna kompisar var det inte utan att hon kände sig ensam. Vissa dagar var hennes enda kontakt med omvärlden expediten på närbutiken, som iaf hälsade glatt. I övrigt var det tyst runt henne och det fanns många stunder till tankar. Snart var hennes 2:a hands lägenhet ledig och då skulle hennes naturliga umgänge med Tommy ta slut. Och vad skulle hända då? När han samtidigt skulle ta hand om Lena och Alva, sitt jobb samt kidsen. Och när hon själv skulle börja plugga. När dagarna inte längre var fria från plikter utan det inrutade mönstret skulle styra deras liv igen. Skulle det finnas någon plats för deras spirande känslor igen och skulle de överleva vardagens ansvar?

Självklart fanns det inga svar på dessa frågor utan det var något som tiden skulle få utvisa. En fråga som hon snart skulle få svar på däremot var mysteriet med Anders fru, Carina. När lördagsmorgonen grydde hade Jessica ännu inte bestämt sig för om hon skulle ta med barnen eller inte. Men vid 10 snåret löste sig problemet per automatik då Tommy kom hem för att ta med sig kidsen på en Skansen tur, med efterföljande middag hemma hos deras nya lillasyster.

Jessica tog tunnelbanan in till city och bytte därefter till Roslagsbanan. Anders mötte henne vid Näsby Parks station och de tog en promenad hem till deras hus, som låg nere vid vattnet. Det märktes otroligt väl på Anders att han hade något han ville berätta, men det satt långt inne. Till slut gjorde Jessica det enda möjliga, hon frågade rent ut.

- Anders, något är det som Du trycker på. Och jag förmodar att det har med Carina att göra. Så ut med det, vad är det?
- Det är inte fullt så enkelt.
- Visserligen har vi inte känt varandra länge, men vi har fått en otrolig kontakt. Du är som en bror för mig och jag antar Du känner samma för mig. Så om Du inte kan prata med mig, vem kan Du då prata med?
- Visst, jag vet. Rent logiskt sett vet jag, men så triggar känslorna igång och då blir jag osäker.
- Tror Du att jag skulle svika Dig? Eller döma Dig?
- Nej, men det trodde jag å andra sidan inte om min biologiska familj heller. Och de svek.
- Men jag är inte dem. Ge mig en chans och döm inte på förhand.
- Shit! Ja, det finns ju ingen återvändo. Vi är snart där och då lär Du märka med egna ögon.
- Men vad är det som är så hemskt? Eller tabubelagt?
- Min fru
- Din fru?
- Det är hon som är tabubelagd
- Är hon en häxa eller vad? Ursäkta, men jag fattar ingenting.
- Hon är en han. Eller rättare sagt, hon var en han. Nu är hon en hon.
- Say what?
- Jag visste det! Fasiken också!
- Anders, lugna Dig för fasiken. Jag dömer inte, men jag hänger inte med. Förklara istället!

Och det gjorde han. Anders hade tidigare varit gift, med sin ungdomsförälskelse Annika. De var ett vackert och framgångsrikt par, ända till Annika fick cancer i alldeles för unga år. Efter sig lämnade hon en nedbruten Anders med en nyfödd liten son, Victor. Med sin sociala status och familjens pengar hade Anders möjlighet att ta sig ett sabbatsår, när han helhjärtat ägnade sig åt Victor. När året var till ända och det var dags att börja jobba, så sökte han ett jobb i Asien. Efter några år i Asien hade han stött på Carl, en ung amerikan som drev runt som bagpacker i jakt på sin identitet.

Utan att han egentligen visste hur det gått till hade de inlett ett förhållande, som snabbt djupnat till en varaktig relation. Det var inte det sexuella som band dem samman, utan mer en själarnas gemenskap. Carl hade dock i hela sitt liv tvivlat på sin egen könstillhörighet och under deras förhållande växte beslutet om ett könsbyte fram. En process som Anders delat och stött till fullo. Något som de trott att deras respektive familjer och bekantskapskretsar också skulle göra, men där hade de tagit miste. Sedan hemkomsten till Sverige för många år sedan hade de levt mer eller mindre isolerade, förutom Victor som på egen hand lyckats bygga upp en vidsynt kretas av kamrater om än deras föräldrar ifrågasatte vänskapen.

Med den informationen var det med blandade känslor som Jessica trädde in i Anders hem för första gången. Hennes logiska jag accepterade situationen till fullo, men ändå osäker på hur hon skulle reagera. Var hon så fördomsfri som hon trodde? Eller närde hon en småborgelig konservativ själ i sitt inre?