Kapitel 22

Utsövd och förväntansfull som en tonåring på sin första dejt gav sig Jessica ut i vimlet nästa morgon. Lite stillsam fönstershopping som uppvärmning åtföljdes av ett besök på Moma, där hon även passade på att luncha. Eftermiddagen spenderades i Tribeca där hon lyckades spendera en och annan peng.

Det var ganska så lätt att få kontakt med människor, alla log och var otroligt hjälpsamma. Fast att därifrån ta steget och fråga om de ville äta middag med en helt främmande människa var inte att tänka på. Inne på Macys frågade hon en av sminktjejerna vart man kunde gå och äta middag som ensam tjej. Bruden gjorde stora ögon, men gav henne en ingående lektion i konsten att dejta. För det var tydligen den gällande regeln här - man dejtade! Och för att komma in i dejtingsvängen fanns det lite olika alternativ, antingen var man ett tjejgäng som gick ut tillsammans och då stötte ihop med potentiella kandidater. Eller kontaktannonser. Eller internet. Eller dejtingfirmor. Eller dejtingdinners. Eller speeddejting. Det verkade som om det fanns hur många olika varianter som helst.

Jessica försökte förgäves få tjejen att förstå att det inte var någon dejt hon var intresserad av utan rätt och slätt att äta middag. Utan sällskap, men där det var okej och hon inte uppfattades som någon mystisk kuf. Där hon kunde känna sig komfortabel och avslappnad. Men det gick garanterat inte in i donnas huvud så Jessica tackade för hjälpen och gick. Efter några steg kände hon en klapp på axeln och hon vände sig om. En ung söt tjej log mot henne och frågade om hon möjligtvis var svenska, på klingande skånska.

- Jovisst. Men hur visste Du det?
- Med Ditt utseende måste Du vara amerikansk, tysk eller skandinav. Men med tanke på vad Du frågade om förstod jag att Du måste vara skandinav. Vi verkar vara de enda tjejer som tycker det är okej att gå ut och äta middag solokvist.
- Tydligen. Men det verkar inte direkt vara gångbart här i stan.
- Nopi, det är det tyvärr inte. Visst går det, men känner man inte folk på restaurangen eller är en känd person så blir man sedd som lite suspekt. Det är väl en av avigsidorna med NY. Alla är så otroligt inne på dejting. Den stora amerikanska drömmen är inte längre att bli rik utan att dejta.
- Hade jag vetat det innan så kanske jag hade tagit med mig kidsen på semestern. Då hade jag iaf haft ett alibi för att ge fasiken i att dejta.
- Aha, är Du här på semester? Första gången eller?
- Yes mam. Du då, bor Du här?
- Ja, i alla fall största delen av året. Jag bor i Paris också, men det är mestadels på vinterhalvåret.
- Du är modell då antar jag?
- Jepp, fast jag försöker slå mig fram som designer.
- Seriöst? Designer. Åh, det är min stora dröm.
- Då har Du hamnat i helt rätt stad för att skaffa inspiration iaf.
- Ursäkta om jag är påflugen, men skulle vi inte kunna ta en fika tillsammans? Om Du har tid alltså?

Men det hade inte Sara, som den undersköna madamen hette. Däremot middag. Och Jessica hade hastigt och lustigt lyckats fixa sig en dejt, även om det inte var direkt enligt NYs regelbok för dejter.

Sara hade fixat bord på en heltrendig restaurang down town, där hon verkade ha en tumme med personalen. Det blev en hel del flams, skvaller och seriöst jobbsnack. Trots att Sara förmodligen var mer än 10 år yngre hittade de verkligen varandra och kvällen avslutades med en klubbrunda. Med Sara som guide var det inga problem att komma in någonstans, för blonda fotomodeller gick visserligen 20 på ett dussin men blonda, svenska modeller hade carte blanche på klubbarna. Förmodligen för att de hade rykte som skötsamma och smarta, oftast drogfria så det blev inget stök.

Att se NY klubbvärld var något som Jessica bara kunnat drömma om, och nu stod hon här. Centralt placerad på ett dansgolv, omgiven av det vackra folket och helt avslappnad. Snacka om att känna sig levande. Lite oseriöst flirtande, ett antal erbjudanden om nattlogi åtföljdes av en nattmacka på en dygnetrunt öppet deli i sällskap med en del av Saras vänner.

Efter 24 timmar i NY hade Jessicas helt lediga agenda plötsligt blivit fylld av roliga evenemang. Redan nästa dag skulle hon följa med Jessica på en plåtning för att på kvällen gå på vernissage. Söndagen skulle ägnas åt en välgörenhetspicnic åtföljd av en filmpremiär. Och så vidare. Snacka om att "göra stan"!