Kapitel 21

New York! Hur låter inte det? Som en dröm. Ända sedan Jessica förstått att det fanns en stor värld utanför Sverige så hade USA, och framförallt New York varit hennes drömmars mål. Att få gå ned för 5th Avenue och spana i de lyxiga butikerna. Strosa runt i Greenwich och suga i sig det exotiska gatulivet, promenera i Hyde Park och besöka Frihetsgudinnan. Och nu var hon här!

Genom tips från kompisar hade hon hamnat på ett trendigt litet hotell på en av Broadways sidogator. Visserligen var priserna hutlösa, men det kunde det vara värt. Det var första och förmodligen enda gången hon hade chansen att besöka The Big Apple. Jessica kände själv hur fånig hon var som inom sig rabblade varenda klyscha hon kunde komma på. Men vad tusan då, hon var ju här. En stad som hon fullkomligt slukat i bok- och filmform. Och nu skulle hon verkligen göra det mesta av tiden. Ingen direkt budget och inga planer. Bara go with the flow och ha roligt.

Flygresan hade varit helt okej, visserligen otroligt tråkig plastmat så hon var klart glad att hon hade stödproviant i form av hemmagjorda mackor. Visst hade hon känt sig lite lantlollig när hon packade upp dem, men med tanke på de blickar hon fick av medpassagerarna efter de provsmakat plastmaten så hade hon gjort så hade hon nog varit ganska smart! Flygvärdinnan hade snörpt lite snorkigt på munnen, men det kunde Jessica bjuda på. Hon hade mycket väl ingrodda fördomar mot flygvärdinnor och de tänkte hon inte ändra på i första taget inte. En av hennes mors bästa väninnor hade varit flygvärdinna för typ 100 år sedan och utgick man från den madamen som norm var hennes fördomar ingen direkt överdrift. Snarare tvärsom.

I taxin på väg från Newark sa hon i princip inte halvsju utan satt och tittade ut genom fönstret med halvöppen mun. Det var så otroligt häftigt, hon kunde inte fatta att hon faktiskt var här. När de kom till Manhattan så öppnade sig en helt ny värld. Den känslan hon fick var helt sanslös, så levande. Det var som färgerna blev skarpare, konturerna klarare och ett moln lyfte sig från hennes ögon.

Innan hon hade rest hade en väninna sagt till henne att New York lämnar ingen oberörd, antingen hatar man staden eller så älskar man den. Jessica visste precis vad hon menade och i hennes fall var det kärlek vid första ögonkastet!

Efter att ha installerat sig på rummet var det bekväma skor på och ut på långpromenad, med karta i högsta hugg. Efter att ha vandrat hela Manhattan från top to bottom började hon förstå hur det hängde ihop, och så länge hon rörde sig på Manhattan behövde hon inte oroa sig. Iaf inte så längde det var dagsljus ute. Visst var hon sugen på att utforska Queen, Bronx osv men inte på egen hand.

När hon kom tillbaka till hotellet kom en känsla av oro över henne. Hur i helsicke skulle hon göra med middagen? Går en ensam tjej ut och äter här? Efter att ha velat runt insåg hon att det var ett alldeles för stort steg att ta ikväll. Hon behövde först och främst mat, sedan sömn och acklimatisering. Sedan så kanske hon skulle klara av den biten. I annat fall fick hon leva på Room Service i 2 veckor!

Med det beslutet fattat beställde hon upp en brakmåltid utan dess like, krönt av en flaska vin. Ett långt skön bad i väntan på maten och sedan åt hon uppkrupen i sängen, medan hon slötittade på amerikanska talkshower. I bakhuvudet låg Tommy och barnen som små ömma minnen, att ta fram strax innan sömnen överföll henne.