Kapitel 17

Kvällen blev precis vad Jessica behövde. En lång och känslofylld resa genom det gångna årets händelser, och en mans sätt att se på sakerna. Ett bollplank, ett stöd och en vän kom i form av Anders. Kvällen började visserligen inte alltför väl, då Oskar i ett anfall av ridderlighet skulle värna om sin mors heder. Efter att noggrant frågat ut Anders om hans egentliga avsikter, på ett icke helt subtilt sätt, hade Oskar tydligen accepterat Anders lugna intygande om att han rät & slätt var en vän. Nothing more, nothing less. Matilda var mer cool inför det faktum att en främmande karl satt på Tommys plats. Hon tittade länge på honom och frågade sedan om han var kär i hennes mamma. När hon fick ett nekande svar nöjde hon sig och fortsatte äta med god aptit.

Men som sagt, utöver det var det inga större problem. Anders fick t o m läsa godnattsagan för Oskar som helt sonika konstaterade att killar läste mer killiga sagor. Sedan inföll sig lugnet och friden. En flaska vin räckte förvånansvärt länge och Jessica kände hur en stillsam frid fortplantade sig i henne. Egentligen var det nog inte panik eller depression hon tidigare upplevt, utan ren och skär ensamhet. Även med sina älskade barn i huset så var hon ensam, svältfödd på äkta närhet och vänskap. Hennes tillfälliga ragg var just det, en relation för stunden som inte var i närheten av andra känslor än de rent fysiska.

Anders var en otroligt klok människa, som upplevt mycket och han levde i en lycklig relation med sin fru. En relation som dock hade genomgått både kriser och separationer, men utmynnat i en stark och äkta närhet. Precis det som Jessica trodde att hon och Tommy skulle ha kunnat komma till om han inte gett upp. För det var så hon kände det insåg hon, att han gett upp och svikit henne. Svikit sin familj, istället för att kämpa för den. Och det blev även tydligt för henne att hon bar på en otrolig ilska inom sig.

Mot sina föräldrar som lättvindigt dragit iväg till Spanien och vinkat adios till sina enda barnbarn. Mot Anita som sålde ut personalens lojalitet och hennes egen vänskap för att tjäna några spänn extra. Mot de s k vännerna som försvunnit när hon och Tommy separerade, livrädda för att en singelkvinna skulle innebära att ormen kom in i paradiset. Men framförallt en ilska mot Tommy. För att han ensidigt beslöt att deras kärlek inte var värd att kämpa för och istället vände det ryggen.

Att få ur sig alla dessa känslor var som ett reningsbad och Jessica tyckte det var otroligt skönt att slippa fundera på om hennes ord kunde såra eller missupfattas. Allt var okej att säga och tycka, det gjorde inget att snoret rann och ögonen var röda. Anders fanns fortfarande kvar och lyssnade. Han hade inget behov att berätta sin egen historia utan var fullt nöjd med att lyssna på hennes. Och det var den medicin hon behövde för att kunna resa sig och hämta styrka.

Sedan kom han även med en del konkreta råd, som gjorde att vägen framåt blev klarare att se. Hennes beslut att flytta till Stockholm stod kvar, men istället för att köpa en bostad skulle hon leta efter ett andrahandsboende till dess att hon visste om det var hennes stad eller inte.

Jobbmässigt skulle hon dels dra i de kontakter hon hade, prata med leverantörer och kunder samt kollegor i branschen. Kanske det gav något eller inte, men hon skulle i alla fall ge det en chans. Dessutom fick hon tipset att skriva in sig hos olika rekryteringsföretag för att se vad det ledde. Men framförallt skulle hon börja studera! Äntligen ge sig tid att utbilda sig inom något hon alltid drömt om, men aldrig trodde hon skulle våga prova sig på. Om det sedan ledde till jobb spelade mindre roll, hon skulle i alla fall få prova på sin dröm!