Kapitel 3

Kalaset var överståndet, presenten uppskattad och kläderna godkända. En söndag som slutade i lugn harmoni. Nästan alltid när barnen varit hos Tommy en helg så var det otroligt kramiga och mammiga. Middag i soffan framför någon familjefilm och sedan gemensam läsning i dubbelsängen.

De hade utvecklat en rutin vid bytesdagarna att just den kvällen sov de alla tillsammans. Eller rättare sagt, Oskar och Matilda sov. Själv låg Jessica i mitten och försökte få plats. Trots sömnbrist så ville hon fortsätta med det. Inte veckans alla dagar, men just söndagen. Det var som om de behövde den natten tillsammans för att befästa samhörigheten igen.

Hos Tommy hade veckan som alltid varit fylld av aktiviteter, hockeymatcher att titta på, museum att besöka, lekparker att utforska. Oavsett hur han varit som äkta man, så måste hon ge honom credit att vara en bra pappa. Ibland kanske lite för bra, på så sätt att han alltid försökte. Alltid hittade på prylar istället för att "bara vara". Att låta ungarna få lugnet i att vara hemma, slöa i soffan och ändå ha det bra.

På ett sätt var Jessica tacksam för det, för då kunde hon köra den softa stilen. Barn behöver ju även ha tråkigt ibland, att lära sig att hitta harmoni även i att göra ingenting. Och så hade de alltid varandra. Även om de med jämna mellanrum rök ihop så att det ångade om väggarna så var de samtidigt varandras bästa kompisar. De var i perfekt symbios med varandra ibland, precis som tvillingar kan vara. Någon konkurrens hade de inte utvecklat sinsemellan, kanske för att de var av olika kön?

Med måndagen intog vardagen sin vanliga trall. Tidig morgon med kaotisk frukost. Flingorna dög inte för det var fel sort. Visserligen hade den varit rätt förra veckan, men tydligen inte nu längre. Juicen var för kall och gröten för varm. Strumporna för trånga och tröjan för stor. Byxorna kliade och håret behövde klippas. M a o en helt vanlig dag.

Måndagarna förgylldes av återkomstens glädje och Jessica klarade normalt alla utbrott med ett leende och oändligt tålamod. Mot slutet av veckan så började det tryta igen, och rösten höjdes samtidigt som kidsens tester tog större svängar. Kläder slängdes och frukostvägran tog vid. Det var fler än en gång som hon kört barnen till skolan utan frukost, i trygg förvissning om att de fick tidig mellis.

Den här måndagen var inte annorlunda än någon annan måndag. Inte från början i alla fall. Barnen avlämnades med högtidligt löfte om tidig hämtning på fritis och mammas köttbullar till middag. Lite trafik in till stan och hon var på jobbet i god tid till avdelningsmötet. Och där ändrade dagen sin inriktning. Inte bara den dagen, utan alla dagar som komma skall.